Den vinst indrivande arbetsveckan är precis över. Det sista glaset är korsat mot Babels kakelgolv. Så vi skrattar och röker efter jobbet. Tar oss hem till våra små nästen. För mig är det dags att börja planera den icke vinstindragande arbetsveckan. Min fritid, min hobby eller mitt konstnärskap om man så vill. Den tid som jag kan spendera som jag vill har efter mycket trail and error visats sig mest lönsam när den är strukturerad. Ännu närmare sanningen är att det är den enda hållbara utvecklingen. Som Isac sjöng härom dagen. Allt vi får är en hammare och en mejsel i en kall värld av sten. Den kalla världen av sten är för mig alkoholism och depression och med den hammaren och mejseln så utformar jag min vardag, min fritid och mitt liv. Det har under en lång tid visat sig att det är de små sakerna som sätter saker i rullning. Handling behöver inte vara så jobbigt som det låter. Jag brukar använda mig av exemplet ur mitt liv. Jag borstar tänderna på kvällen innan jag går och lägger mig. Det är en liten handling som jag gör för min skull. Ett steg i rätt riktning. När allt annat är knas så har jag i alla fall borstat tänderna. Ju längre tiden går desto längre bort kan jag putta de här nyttiga sakerna som jag gör för mig själv. Idag brukar jag diska. Det är en tjänst värd att göra. Omar sa en sak idag på jobbet efter att vi slutat. Han sa att eftersom vi inte hanskas med människor så behöver vi inte ta någon skit på samma sätt. Vi har ett skitjobb men vi får skiten att försvinna. Linnea sa en annan sak som fastnade för några år sedan. När man städar så kommer man i varje liten del man gör närmare sitt mål. Jag såg bara all smuts medan hon såg varje enskild liten grej som man gjort och som alla var en del av vägen mot målet. Det är att leva här och nu. Med andra ord. Att leva här och nu kommer som en manifestation ur små handlingar. Inte genom att titta på stjärnorna och tycka att allt är vackert men genom att diska och städa.