ramble.

Jag är inte lugn. Jag borde ta det lite lugnt med det här. Varit med om saker som kickat igång känslor. Ska jag gå in på detaljer? Naah. Träffade Hanna och det är ganska självklart att det kändes. Bra också. Hon är den finaste människan.
Sen hade jag en vän som blev sur på mig igår natt. Hon var full och jobbig. Just situationen är jag inte så osäker på. Jag vet att delar av vad jag gjorde var lite fucked up. Det var okej. Jag gjorde ett avvägande och så är det med det. Sen att hon inte var lika nöjd med det är vad som gör mig orolig. Hon får vara sur på mig om hon vill. Hon skrev ett långt sarkastiskt brev i min Facebook. Kände att jag ville ta bort det först. Det tänker jag inte göra.
Jag vet att jag är en god vän och en bra person. Om hon vill slänga ur sig massa skit till och om mig så är det upp till henne.
Fan jag märker att processer går snabbare i mig. Turbo styleeee. Ringde Fredrik igår efter att jag träffat Hanna. Ältade typ ingenting. Berättade hur det var på riktigt. Problem och lösning i samma mening. Så jävla gött. När jag sagt det så släppte det. Hanna avklarat igår kväll. ..and forever more. Det tar ju inte slut. Sådan små bullshit med Maryjana däremot. Ska jag ha det i mitt liv. Naah. Det har passerat på tok för mycket vänner genom den här pojken för att jag ska fälla några tårar. Ska nog kicka ut till ateljen och bygga en bräda.