4.12.09
Eldsjäl är död. Länge leve Eldsjäl.
Har under en längre tid sätt hur eldsjäl sakta löses upp. Bilder förblir oupladdade. Forumstrådar dör ut. Ett fåtal håller hårt tag om tankefunktionen som om det vore en blog. Men träffarna uteblir och nätterna förblir kalla, mörka och råa. Kärleken är bortblåst med vinden. Det är dags att släppa taget. Tiden är inne att ge bort eldsjäl. Det är inte längre vårt att bruka. Så vi tar våra eldleksaker. Lägger dem i garderoben, på vinden eller i något förråd. Kanske försöker vi att samla kraft till att elda en sista gång. Eldsjäl är död. Länge leve Eldsjäl.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kan förstå att det känns så här...
SvaraRaderaMycket med tanke på vad jag hört äldre eldsjälar tala om...
Tror snarare att eldsjäl borde engagera de yngre och nya medlemmarna. Kort sagt det som troligen sker är generations byte.
Inte tillräkligt insatt i eldsjäl för att säga ngt sånt här men iaf...
/Tofje
Varje gång jag ser en eldsjäl så tänker jag på dig, dina långs svingande armar, det fräsande svischiga ljudet av elden. Tjoffet då det går åt helv....
SvaraRaderaSaknar det, dej och kraften. kom och sjung för mig.
Oj, tack. Sjunger hellre än bra. Vem där tro?
SvaraRaderaHåller helt med Agge. Eldsjäl har egentligen varit döende under många års tid. De tidiga skedena märktes dock inte för det var fortfarande liv i stugan. Jag tror det har just med generationer och göra; vi som var med och skapade eldsjäl de första åren gick genom en transformativ process tillsammans. Den förde oss samman och öppnade upp oss för nya möjligheter, nya relationer och en kärlek och gemenskap vi inte visste var möjlig.
SvaraRaderaVad hände? Det som händer med allt annat som är fött i tid; saker förändras. Människor förändras. Nya själar hoppar på tåget och för en tid är allt väl; de erfarna visar nykomlingarna en ny värld - sin värld - och allt är väl. Men man kan bara ta på sig så många innan tillvaron börjar bli stagnant.
Eldsjäls öde är väldigt likt en kultur som kommit att betyda mycket för mig: psytrance. Mot slutet av 90-talet genomgick kulturen en kris som på många sätt liknade eldsjäls kris. Psytrance har dock lyckat förnya sig. Det är inte vad det var i sina glansdagar och kommer utan tvivel aldrig bli så igen. Men det har fötts mycket gott ur det och utveckling sker på annat håll och på annat vis inom scenen.
Eldsjäl födde väldigt, väldigt mycket gott i Sverige. Sen blev det en ungdomsorganisation (nästan) likt alla andra. Ser man det som naturligt att även organisationer vissnar och dör, är Eldsjäl, som du säger, sannerligen värdigt att hyllas!!
HURRA! HURRA!!
Magnus aka Heffa
Jag tror jag talar för oss båda när jag säger att jag hoppas, för kommande själar med eller utan eld. Att eldsjäl stiger ur sin aska likt fågeln Fenix.
SvaraRadera