I skapandet stund

Starten. Ett återkommande problem. Ibland märker man att man redan börjat men missat att dokumentera. Så man får gå tillbaka och göra sin egen tolkning av början. Fortsätta på det spåret man var på innan man började med dokumentationen. För att sedan märka att det är helt fel och därefter ta det åt en helt annan riktning. En så kallad vändning. Det är helt och hållet annorlunda från den ursprungliga bilden/texten/skapelsen-i-vilken-teknik-som-helst. Man skulle kunna säga att det är en parallell skapelse. Det tog start någonstans inte så långt ifrån det första frö som sattes i jord. Som en tvilling som efter födsel haft sitt eget liv. I det dolda. Vi hade ingen aning om dess existens. Bortadopterad vid födsel. När denna tvilling ser tillbaka på sitt liv är barndomen en blek kopia av sin andra hälft. Men efter den där kraftfulla vändningen hittar han sin identitet och blir så mycket starkare och så mycket mer levande. En sann underhund.

Den här historien skulle från början handla om att inte veta hur man ska börja. Den tvillingen dog och gav liv åt någonting som varken jag eller ni kunde förutspå. Det är det jag gillar med att skriva. Måla också men speciellt skriva för det blir så mycket tydligare och så mycket enklare att följa som skribent. Som författaren i waking life säger "well im kind of reading it and writing it at the same time."

Men vänta lite..

Vi har sett filmer som ser ut såhär. Mannen med järnmasken är den första som kommer till mina tankar. Inte den bästa filmen precis. Trots det är det ett klassiskt drama. Nu har jag helt klart fått mycket att tänka på. Hoppas det skakade om era skallar lika väl som det skakade om min. Tills nästa gång. Puss å kram.