En vacker dag

När vi kom ut från efterfesten kändes det lite som att det fortfarande var sommar. Blå himmel, sol och fåglar som kvittrade. Ett liknande scenario under sommaren hade varit två timmar tidigare. Men jag kunde blunda för de extra timmarna i byte mot denna lilla illusion. Försöker sakta smälta tanken om att ha ett vackert och bra vinterhalvår. Det behöver inte ens vara vackert och bra. Så länge det är okey. Jag nöjer mig med det. Ordvalet nöjer får det att låta som att jag inte är nöjd egentligen men tro mig. Jag hade varit uppfylld av tacksamhet om jag fick ett okey vinterhalvår. Att glädjas av hösten är ett första steg. Även om det är höst i illusion av sommar. Små steg. Ni ska få se. En vacker dag ska jag njuta av att se höstlöv falla. Det är en del av naturens gång det med. Så visst ska jag kunna se skönheten i höst och vinter. Jag behöver bara lite tid. Har hört att halvmetern mellan hjärna och mage är den längsta i hela världen. Det ligger någonting i det.